Att hitta vänner som vuxen – hur kan man göra?

Jag skrev ett långt inlägg om kvinnlig vänskap och varför den är viktigt för vårt välbefinnande. Men inom samma kategori finns också ett annat ämne. Nämligen att inte ha vänner eller att känna sig ensam.

När man var liten var det så lätt. Det var bara att fråga någon som bodde på samma gata. Eller att man tyckte om samma saker var givet för att en vänskap skulle blomstra. Ännu bättre om man kunde komma överens om saker man inte tyckte om.

Men det är inte lika självklart när man är vuxen. Eller det kanske inte är så svårt ändå. Den största barriären kanske sitter i ens egna huvud. Oftast gör den det.

Leka som barn

Upp till en viss ålder känns allting mer lättsamt. Dels var man kring fler människor mer naturligt, kanske genom ens föräldrar, genom skolan, fritidsaktiviteter. Man rör sig mer naturligt runt fler människor upp till en viss ålder. Men ju mer man skapar ett mer inrutat liv, med jobb, familj, bestämda aktiviteter. Är man mer naturligt kring färre människor. Eller rättare sagt så är man runt samma människor lite mer. Det blir inte så mycket nytt blod.

Sedan är det självfallet svårare i vissa lägen. Jag har en väldigt nära vännina som är introvert och att ta kontakt så här är en pina för henne. Men precis som i de flesta andra lägen så finns det troligtvis någon annan som befinner sig i samma situation som du själv. 

Att vara ensam är inte kul för någon. Skadligt dessutom. Men det fina är att människor sällan säger nej när du räcker ut en hand. Däremot kan det vara svårt att snappa upp att någon är ensam.  

Går det att hitta sin tribe som vuxen?

Ja då det gör det absolut. De flesta av mina kvinnor har jag träffat när jag har varit vuxen.

K träffade jag pluggade på universitet i Australien. I träffade jag i min föräldrar grupp när jag var mamma ledig. A träffade jag genom min ex-man. Våra ex var bästa vänner. Vi fortsatte vår vänskap även när de inte fanns med i bilden längre. N träffade jag genom att våra barn gick på samma förskola och M träffade jag via en annons på FB när jag skulle få mitt andra barn och sökte någon som skulle få barn samtidigt, men också hade ett äldre barn. R träffade jag på ett mingel när vi båda var i uppstarten av våra egna företag. Sedan visade sig att våra äldre söner hade samma diagnos och även vi själva.

Min poäng är att livet ser så olika ut i olika skeden i livet och chansen att någon annan befinner sig på samma våglängd som du själv är ganska stor. 

Hur hittar man vänner som vuxen?

Hur kan man då göra för att bryta mönstret av ensamhet? Det finns situationer som är lättare att ta sig an.

Hitta en aktivitet som du tycker om

Varför? När du gör någonting som du tycker om där det finns andra människor som har samma intressen som du själv ger en större sannolikhet att mer naturlighet hittar en samhörighet och ämnen att prata om.

Fråga

Varför? Det kan verka så enkelt, jag vet att det inte känns enkelt. Men att i alla enkelhet fråga en kollega du tycker om den vill göra någonting efter jobbet kan vara en bra ingång. Eller någon du känner att du skulle vilja umgås med. Jag säger sällan nej när någon frågar. Ibland blir det bra och ibland känner man att man inte har någon bra personkemi. Men det är aldrig en dålig idé.

Om du har barn så ta hjälp av dem. Förskola och skola är fulla av nyfikna föräldrar

Så här, man befinner sig som sagt i olika faser i livet. Kanske är den där mamman på förskolan den första av sina vänner som får barn och också behöver någon att umgås med. Kanske är hon nyinflyttad, kanske har hon ett jätte nätverk och presenterar dig väldigt gärna för dem. Du vet inte var andra befinner sig. Men att låta barnen leka med varandra kan vara ett bra sätt att lära känna andra föräldrar.

Gå med i ett nätverk

Jag har ett eget företag och jobbar väldigt ofta hemma. Vilket jag tycker om för det mesta, men det kan också vara väldigt ensamt. Men genom att gå med i nätverk och gå på frukost events träffar jag andra som befinner sig i samma sits som jag själv. Vissa har blivit kollegor och vissa har blivit vänner.

Det jobbigaste gissar jag är att sträcka ut handen. Men när du väl har gjort det kan du också få en rikedom i form av en vän. Genom att låta bli ändrar sig ingenting och du sitter i samma båt som innan.